Smittontologisk civilsociologi i SvD

Idag skriver jag en kort kommentar om nätpolitiken i SvD kultur. Det finns två grundläggande diskussioner som den bygger på. Men först måste vi avfärda två common-senseperspektiv; kloaken och identitetspolitiken.

  1. För det första handlar det om hur nya medier funkar för att sprida, skapa och omdefiniera politiska idéer. Här finns det två fallgropar. Det första är det Rothsteinska kloakbrunnsperspektivet, som har sina metodologiska brister i det att det bara kollar på vad som skrivs om vissa personer, frågor osv. Dock finns det en positiv sak med det, nämligen att det åtminstone metaforiskt är smittontologiskt. I kloaker, som Kalle påpekar, smittar idéer, bra som dåliga. 
  2. Det andra perspektivet är bloggares identitetspolitik (yes, jag är själv skyldig), där man tänker sig en högre autencitet, mera provokativa kommentarer och bättre research. Detta stämmer i bland, men inte alltid. Dessutom drar uppdelningen mellan bloggar vs. gammelmedier iväg ibland. Blogg som ideologi tar oss inte särskilt långt, och vi ska inte glömma bort att vi sitter i klorna (vissa av oss) på nya panspektriska företags databaser (läs de transaktioner om detta som jag hade med Copyriot här och här). 

Således föreslår jag följande punkter att fördjupa:

Sen kommenterar jag även [Ulf Bjereld](http://ulfbjereld.blogspot.com/) och [Marie Demkers](http://vanstrastranden.wordpress.com/) (uppdaterad länk) bok *Kampen om kunskapen*. Det är extra roligt att Göteborgsstatsvetarna har tagit sig an nätpolitikens nya dimensioner! De skriver dessutom bra om Piratpartiet, och jag hoppas att de har rätt när de tror att PP har en chans i de kommande valen. 
Det finns dock vissa ontologiska och metodologiska skillnader mellan den Tardeianska civilsociologi, som jag och mina kumpaner håller på att smida, och Demker/Bjereld. Den kan sammanfattas i vad jag skriver:

Men med nätfrågorna uppstår genast problemet att det sakfrågan handlar om samtidigt är själva mediet för hur politiken sprids, byggs upp och problematiseras. Om opinionen tidigare fanns ”där ute”, redo att mätas och analyseras, så kan man idag följa mycket partikulära opinioner i deras uppbyggnader, reaktioner och strategier. Detta sker nämligen i realtid på bloggar och internetforum.

Detta är en grundläggande skillnad, dels för att jag inte ser "opinionen" eller sociala fakta som överindividuella och existerande fenomen, utan som processer som hela tiden är i görningen (på så sätt jobbar jag med en flödesontologi). Det metodologiska hänger även samman med detta. Kvantifiering genom survey-undersökningar skapar denna extensiva karaktär av det sociala, när det blir mätbart. Detta leder till att Demker och Bjereld går in i en Poppersk vetenskapssyn, eftersom det är den hypotesprövande kungen av vetenskapsteorier (om Popper och de vetenskapsteoretiska skillnaderna kan ni läsa om[här, i min text *Tre frågor om sociologins objektivitet*](http://christopherkullenberg.se/wp-content/uploads/2008/12/kullenbertrefragor.pdf)). Detta gör de i sedvanlig Göteborsk anda mycket bra, men mitt förslag till en komplementerande sociologi är radikalt annorlunda. 
Den Tardeianska radikala empirismen går, mycket förenklat, till på så sätt att man letar upp en potentiell smitta (en idé, ett virus, en innovation) och sen följer man dess spridning, förflyttningar och mutationer. Till exempel är idén om "[fri kultur](http://www.piratpartiet.se/fri_fildelning)" en linje som Piratpartiet driver. Denna tanke har en smittontologisk historia och för att studera dess sociologi bör man följa den tillbaka till sitt ursprung, som säkert ligger någonstans i internets tidiga historia. Men på ett mera abstrakt plan kan den även resonera med ännu äldre filosofiska idéer. Men fokuset perspektivet bör inte ligga på att hitta ursprunget hos de gamla grekerna, utan snarare att se när en smitta aktiveras och sedan germinerar genom människor, dator och kablar. 
Hursomhelst är det kul att nätpolitiken får ett seriöst uppmärksammande av samhällsvetenskaperna. Det är lite roligt, dessutom, att Demker och Bjerelds bok har ett piratlila omslag, men det kanske bara är en slump...
*Uppdatering*: Andreas Ekström gör [en annan tolkning](http://www.journalisten.se/kronika/17767/piratpartiet-aer-2000-talets-ian-och-bert). Jag föreslår att det krävs mer än en intellekto-diss av idéer för att göra den vulgära kopplingen till Ny demokrati. Om man ser till de radikalt olika sammansättningarna som PP och Ny demokrati utgör, så ser man även att det rör sig om två diametralt olika så kallade "ideologier". Men då måste man smutsa ned händerna lite och göra research. Läs Bjereld och Demkers bok, sen kanske lite civilsociologi, så ser du skillnaden!