gardsten_0032.jpg{width="170" height="128"}

Den andre. Igår tänkte jag kring begreppet kalifatskräck som ett sätt att beskriva grunden till den process av accellererad övervakning, gränskontroll och räffling som sker i kölvattnet av kriget mot terrorismen. Tanken var att kalifatskräck inte är samma sak som islamofobi eller eurocentrism, utan snarare är ett sätt att måla upp en hotfull bild av ett annat samhälle som är radikalt annorlunda från vårt eget västerländska.

Men så finns det en annan skräck som är aningen besläktad - Multitideskräcken - Rädslan för att en okontrollerbar och heterogen mängd människor ska förändra samhället genom att inte vara till som förväntat. Denna skräck finns i många varianter och skiftar historiskt. För många år sedan var vi rädda för mods, sedan homosexuella i bastuklubbar och nu på senare år invandrare i förorten. Den ideala modellen är Parisupploppen som vi nu bara går och väntar på i Sverige. Idag lyder rubrikerna "Upplopp" (SvD, DN, AB), "Bråk" (GP) och "Brandterror" (Expressen). Ett så kallat ungdomsgäng har satt eld på ett café och någon bil i Angered, vilket givetvis är problematiskt i sig. Men det här handlar inte om hur farligt det är i förorten, utan snarare om hur fruktan byggs upp genom sterotypa föreställningar. När dessa väl är etablerade rullar den oreflekterade dagspressen vidare... men detta vet vi ju redan. Redaktionerna läser ett TT-meddelande och väver sedan in hela historien i multitudeskräckdiskursen (undantag Expressen som faktiskt hade en kameraman på plats).

Så frågan blir istället vilka konsekvenser denna skräck har. Dags att citera Hardt & Negri:

"The deterritorializing power of the multitude is the productive force that sustains Empire and at the same time the force that calls for and makes necessary its destruction". (citatet finns på den utmärkta wikipediasidan om multitude).

Alltså - samtidigt som den samhällsförändrande kraften ligger hos de som ifrågasätter och handlar emot ett samhälle, så är det dessa krafter som samtidigt håller samman och konserverar samhällsinstitutionerna. Samtidigt som multitudehandlingarna öppnar för en positiv kritik av samhälleliga missförhållanden så följs de inte sällan av en reterritorialisering genom en förstärkning av samhällsinstitutionerna ("lag och ordning!" följs av "fler poliser!" och "tyst i klassrummet!").

Så hur ska vi ha det? Ska vi fylla förorterna med en reppressiv lag- och ordningsmakt eller ska vi börja analysera varför ungdomar tänder fyr på bilar?

gardsten_0037.jpg{width="170" height="128"}

Fotnot: Bilderna tog jag när jag bodde på Saffransgatan i Gårdsten

Skriven av admin den 06 augusti 2007