FIGURE
4{.alignnone .size-full .wp-image-3199 width="399" height="267"}

För några veckor sedan publicerades min och Gustaf Nelhans artikel The happiness turn? Mapping the emergence of “happiness studies” using cited references i tidskriften Scientometrics. För att läsa originalartikeln måste man befinna sig bakom betalvägg, men man kan även ladda ned en postprint-version på antingen Researchgate eller (för den som vill slippa facebookifieringen) på en hederlig server. Det är i princip samma version som originalartikeln, förutom att sidnumren inte stämmer.

Artikeln är baserad på 25 tusen publikationer hämtade från Web of Science. Vi har lagt upp alla visualiseringar i högupplöst format på ett eget arkiv. Dessutom finns all originaldata fritt tillgänglig (och för evigheten bevarade) hos Svensk Nationell Datatjänst (DOI-nummer 10.5878/002633). Man kan alltså reproducera våra resultat. Eller så kan man använda datamängderna till att producera nya resultat.

Våra resultat visar att lyckoforskningen tog sitt avstamp (i scientometriska mått) i 1960-talets gerontologi och familjeforskning. Den inkorporerades sedan i sociala indikatorsforskningen under 70-talet och vandrade sedan till socialpsykologi och personlighetsforskning. Under 90-talet breddas lyckoforskningen avsevärt och började leta sig in i medicinsk och klinisk forskning. Vid millennieskiftet sker ett kvantitativt genombrott och under 00-talet fullkomligen exploderar lyckoforskningen, samtidigt som den letar sig in i ekonomi och specialiserade vetenskaper. Vi använder dessa resultat sedan för att diskutera bland annat Sara Ahmeds tes om "the happiness turn", som vi nyanserar en smula.

Och mycket mer.

Skriven av admin den 13 april 2015