Kritiska frågor om telekompaketet

Det råder oklarheter om telekompaketet. Jag kräver följande:

  1. Fjellner måste förtydliga vilken “kompromiss” han talar om här. Om det är Trautmann/Harbour är det fett kört. Den öppnar för civilrättsliga hyrsnutar och blockering av “unlawful content”. EJ ACCEPTABELT.
  2. HAX har utlovat en granskning av Citizen’s Rights Amendments. Plz, det är bråttom nu, och vi behöver veta var en viktig bloggare står i denna fråga. Min åsikt är att CRA är den enda tydliga vägen just nu.
  3. Hökmark bör precis som Fjellner precisera vilken 138 det rör sig om. CRA eller Trautmann Harbour? Det räcker inte med fina ord, vi måste ha exakta uppgifter – vi jobbar på detaljnivå, så ge oss alla kort på borden.

Som jag ser det, är civilrättsliga privatpoliser inte acceptabla. Kompromisser som ändå släpper in dem är värdelösa. Fler aktörer, dels inom oppositionen (s, v, mp) och dels Piratpartiet, Junilistan och Feministiskt initiativ bör ta tydlig ställning. Inte bara för att det är rätt väg att gå, utan för att det är ett guldläge att hetsa mot regeringen, näringsdepartementet och ett sätt att vinna EU-valet. Do it now!

Uppdatering 1: De gröna stödjer CRA.

Två skäl till varför vi behöver Citizens' Rights Amendments

När vi diskuterar telekompaket är det lätt att vi relaterar till oss själva, till Sverige och till de händelser som ligger nära oss i tiden och rummet. Det är förvisso inget fel med detta, men när nätpolitiken nu äntligen har hunnit ikapp EU, öppnar sig helt nya dimensioner. Två av dessa ska jag berätta om nu.

Det första argumentet kallar jag “solidaritet med andra internetionalister”.

Frankrike behöver vår hjälp akut. Det är dock mindre produktivt att göra en -68 och kravalla runt i Quartier Latin. Under ledning av Nicholas Sarkozy har hadopi gjorts till en fråga som är viktigare än incest. Fildelare ska stängas av och svartlistas från internet, utanför all rätssäkerhet. Det är inte acceptabelt alls! Men vi kan hjälpa våra franska internautvänner med hjälp av EU genom att effektivt stoppa dem med Citizen’s Rights Amendments (CRA).

Just nu gäller det dels det Frankrike. Men Italien vill censurera bloggare och tvinga dem att “registrera sig”. I Tyskland jobbar AK-Vorrat med att få bukt med övervakningshetsen som följer i kölvattnet av datalagringsdirektivet – en misär av kontrollhets som vi om bara några veckor kommer att tvingas ta itu med i Sverige.

Övervakningstendenserna och rättslöshetstillstånden är Europeiska och globala fenomen. CRA kommer att hjälpa oss i Sverige med att hantera Ipred, men de kommer var till så mycket större glädje för Frankrike som nu snart annars får IpredHadopi on crack.

Det andra argumentet handlar om hastigheter

När vi beklagar oss över Ipred och datalagringsdirektivet så är det skandal i medierna, bävning i bloggar och diverse kändisar i ankdammen Sverige som rasar (ex Guillou/Marklund). Visst, det är väl bra. Men tyvärr är det i båda fallen fyra till fem år för sent. Dessa lagar och direktiv kommer från EU, och endast genom att vara på plats i diskussionen när de införs, kan man i grund och botten motverka dem. Därför är telekompaketsdiskussionen så sjukt viktig, inte minst för Piratpartiet, som ju går till val på att visa att de tänker ta hand om dessa frågor (om jag har förstått det rätt).

Vi har tills på onsdag på oss att visa att vi bryr oss om framtidens internet. Jag och många anser att Citizens’ Rights Amendments är den rakaste vägen att gå.

Den tentativa planen för att fixa en ordentlig debatt är:

  • Var är oppositionen (s, v och mp)? Dessa måste kritisera regeringens slappa undvikande.
  • Hetsa näringsdepartementet! De jobbar kommunikéartat för att undvika kritik och får uttala sig oemotsagt i medierna.
  • Mobilisera forskare som kan uttala sig om rättssäkerhet, konkurrens och mediemångfald.

Fler idéer mottages varmt i kommentarer.

Kompromissregeringen och Näringsdepartementet får stå oemotsagda

Det som jag varnade för i Expressenartikeln, att Näringdepartementets kommunikéer skulle mottas okritiskt av afk-medierna har redan inträffat i SvD.

Henrik Hansson får oemotsagt vräka ur sig:

– Tillägget behövs egentligen inte, skyddet är extremt starkt i svensk grundlag redan. Men vi stödjer andemeningen, säger han

Vilket är typ som att säga “vi vill ha hyrsnutarna i fred och vill hålla grundlagen svag så att vi kan fortsätta övervakningslagshetsa”.

Emma Johannisson på SvD kanske borde ringa Strasbourg istället för Stockholm när det gäller EU-frågor. Om inte de traditionella medierna kan bevaka EU… får vi göra det… med eller utan pressleg.

Om Citizen's Rights Amendments

Det verkar som Fjellners “rena” 166a inte fick tillräckligt med underskrifter. Däremot ligger Citizen’s Rights Amendments som förslag inför omröstningen den 5:e Maj. HAX är aningen skeptisk, så därför kommer här en förklaring och en argumentation till varför CRA är absolut nödvändigt att stödja.

CRA ligger risigt till. Det kommer att bli svårt att få genom dessa amendments. Jag har ingen bra plan för hur vi ska lyckas, men låt mig därför presentera CRA lite närmre (ber om ursäkt för att det blir så mycket copy-pejst på engelska).

Den artikel som jag skrev i Expressen baserar sig på argumenten i CRA, men det kan vara på sin plats att gå lite närmare “källkoden” (denna approach har La Quadrature lärt mig på en föreläsning i Berlin).

Del 1

applying the principle that no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users without a prior ruling of the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information, save when public security is threatened, in which case the ruling may be subsequent.

Denna del garanterar rättssäkerhet. Internetoperatörerna får inte stängas av eller begränsan utan att domstolar kopplas in. Inget hyrsnutarnas internet alltså, inget hadopi-avstängande.

Member States shall ensure that any restrictions to the rights of users to access content, services, and applications,  if  such restrictions  are necessary, shall be implemented by appropriate
measures,  in accordance with the principles of proportionality, effectiveness and dissuasiveness. These measures shall not have the effect of hindering the development of the information society, in compliance with Directive 2000/31/EC, and shall not conflict with the fundamental rights of citizens, including the right to privacy, the
right to freedom of expression and the right to due process.

Detta stycke motverkar kabel-tv-internet. Innehåll, tjänster och program får ej begränsas, eftersom det motverkar kunskapssamhället. Inte heller får fundamentala medborgerliga rättigheter kränkas, alltså rätten till privatliv, yttrandefrihet och rätten till en domstolsprövning. Återigen tvingas operatörer och innehållsleverantörer i riktning mot ett medborgerligt perspektiv på internet, snarare än ett korporativistiskt. Detta upprepas i nästa stycke:

applying the principle that end-users should be able to access and distribute any content and use any applications and/or services of their choice in accordance with the relevant rules of Community law and the national substantive and procedural law;

Del 2

Denna del handlar om möjligheter och begränsningar för privatpoliser:

Any mechanism for the purpose of the promotion of lawful content should fall solely within the scope of the relevant rules of Community and national and national substantive and procedural law, including Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society, and Directive 2000/31/EC of the European Parliament and of the Council of 8 June 2000 on certain legal aspects of information society services, in particular electronic commerce, in the Internal Market (Directive on electronic commerce), as well as rules of the Community and national law protecting public safety and security.  Such mechanism should not hinder the development of information society, in compliance with the Directive on electronic commerce, and should preserve the fundamental rights of citizens to freedom of expression and information and their right to privacy.

Alltså, fildelarjakt och försök att upprätthålla “lawful content” måste falla inom lagen. Den får inte inkräkta på kunskapssamhället, yttrandefriheten eller inkräkta på privatlivet.

Del 3

Del tre stoppar effektivt själva kabel-tevelogiken:

Traffic management  rules or  policies shall  not discriminate among individual  data streams. Traffic can be prioritized, blocked or filtered for certain streams only when such measures are both limited in time and supported by justified technical  reasons,  such as acute network congestion or in response to malicious activities threatening network security or end-user security. In any case, such measures should be as neutral as possible in respect of content and applications and must not result in the user not being able to access  content,  services  and applications.

Detta stoppar exempelvis Telia från att i smyg blockera Skype, det hindrar exempelvis Tele2 att strypa trafiken på bittorrentprotokollet, det hindrar förhoppningsvis danska operatörer från att blocka The Pirate Bay, etc. Inskränkningar får bara ske om nätverken drabbas av virus eller störningar.

Det hindrar även att vi vissa operatörer prioriterar bara vissa innehållstjänster:

Operators shall in any case respect the fundamental rights and freedoms of users and not give preferential treatment to their services or applications or of those of their partners.

Detta hindrar exempelvis att det lanseras “billiga” abonnemang där man får “nästan internet”. Man kan tänka sig ett scenario där Telia vill ge IP-baserad TV, telefoni eller strömmade musiktjänster. Detta “intranät” blir ett paket som är billigt och bra, men i praktiken så prioriteras bara Telias subnät. Denna del tydliggör att internet är internet och inget annat.

Som jag skrev i Expressen kan detta sammafattas i tre punkter:

  • Rättssäkerhet och integritet
  • Motverkande av antimarknader
  • Medborgerlig grund för internettillgång

Man kan invända mot detta och säga “det ska väl EU strunta i”. Men frågan är då, vem ska rädda oss annars? Sarkozy har större ambitioner med hadopi än att det bara ska gälla i Frankrike. Detta bör EU stoppa. Vi vill inte att folk stängs av och bannlyses på internet. Har ett upphovsrättsbrott begåtts så måste detta prövas i domstolar.

Internet är en medborgerlig rättighet, inte ett supermarché!

Telekompaketet.se – Fas 2 – sista spurten

Okej. Idag skriver jag på Expressen debatt om telekompaketet. (tack för att ni lade ut den på nätet extra tidigt). Det är nämligen bråttom i fas 2 av telekompaketskampanjen. Men den internetionella koalitionen kring telekompaketet.se och werebuild.eu ligger knappast och slumrar. Fler och fler strömmar till och Piratpartiet har gått ut officellt som stöd.

Det är ju allmänt känt på nätet, att när de piratpartistiska “bygghjälmarna” sätter fart så dras datorkörkortet in för de som inte vill internet väl och istället byggs det om ordentligt.

Så här, ungefär, är planen för telekompaketet.se:

Fas 1 innebar att 138an skulle bevaras. Det var en manöver via Trautman som gjorde att detta blev en episk seger för internet. 40-4. Som jag skriver i Expressen kan denna händelse inte betecknas som något annat än att internet visade att de fanns och brydde sig.

Fas 2 innebär att vi har till i morgon (onsdag) klockan 12 på oss att genomföra två manövrar. Fjellner måste säkra amendment 166, och de gröna och vänstern måste säkra Citizens’ Rights Amendments (som bygger på 138an och 166an). Inget får kompromissa dessa två amendments. Håll er vakna tidigt i morgon. Bevaka särskilt vad HAX och Erik Josefsson skriver. De har bra koll. Uppdatera även er i #telekompaketet på irc.freequest.net. Detta är det snabbaste av alla de medier som finns.

Fas 3 är att få igenom allt detta i LAG den 5:e Maj. Denna inleds kort efter att fas 2 är säkrad. Hur detta ska gå till är fortfarande oklart, men å andra sidan kan ni alla delta. Alla idéer mottages varmt. Det enda som är säkert är att det krävs största möjliga tryck för att påverka hela parlamentet. Det enda sättet att göra skillnad är att samarbeta!

Alla dessa EU-vändor är sjukt förvirrande. I artikeln försöker jag ändå komma till kärnan av aktivismen:

Telekompaketet är ett stort paket av lagar. Vissa delar är praktiska, andra är djupt ideologiska. Till de senare hör en strid om vad internet alls ska vara – är det en medborgerlig arena eller ett ställe där företag säljer produkter och tjänster.

Eftersom kampanjen saknar cash, den har inte ens ett konto, finns bara ett superöverflöd att ösa ur, som går under många beteckningar: Kopiering, imitation, smitta, kopimi, multiplikation, kärlek, fraktaler, repetition…etc. Trots min tokfilosofiska inställning är jag övertygad om att denna uppaning sammanfattar vad som göras kan.


Om fraktalpolitiken, del 2

Jonas Anderson har identifierat och på ett intressant sätt sammanfattat vissa intressanta drag i nätpolitiken på Newsmill.

Då jag nämns tillsammans med Isobel (dvs. den Hadley-Kamptzska nätanalysen) och civilsociologen Kalle, är det min plikt att ge en kommentar.

Andersson identifierar elementen byggande, distribuerad intelligens, kopimism, och aggregering som kännetecknande för nätpolitiken. Lägger man samman dessa hamnar man i den magiska formulan innovation -> universell repetition -> imitativ strålning = smittontologi. Om vi dessutom lägger till den fraktalpolitiska dimensionen, som monki bygger in, ser vi att varje iteration är i princip oändlig, även om den kan avbrytas tvärt.

Jag skulle vilja ytterligare fördjupa en mera problematisk aspekt av nät/fraktalpolitiken – hastigheternas etik. Då det är uppenbart att nätpolitiken befinner sig i ett guldfiskminne av affekter och krafter samtidigt som besitter de snabbaste kommunikationskanalerna som någonsin har uppenbarat sig på vår jord, och vet exakt hur dessa ska nyttjas för att nå politiska fördelar, kräver detta ett etiskt förhållningssätt.

I de flesta fall är nämligen denna kraft befogad. Många av de nätaktivistska kampanjer som bedrivs, exempelvis bloggbävningen mot FRA eller telekompaketet.se har i princip nollkronorsbudgetar. Men som jag och Kalle skrev i vår smittontologiska text, kan dessa metoder nyttjas av både företag och underrättelseorgansiationer. De riskerar dessutom att i farten mutera och förvandlas till cancerogena och destruktiva kluster som drivs av hat. Hat mot Antipiratbyrån, mot “upphovsrättslobbyn” eller mot “storebrorssamhället”. Dessa uppstår ofta i frustration vid singulära tillfällen, men får genom att, som Kullberg säger via monki, fart genom att “virtuella kopior av sig själv i en mängd olika tillstånd och komplexiteter” uppstår och har potentiellt oändlig räckvidd.

En nätpolitik som vill internet väl måste alltså se till att stoppa iterationerna av destruktiv nätpolitik. Det är här etiken kommer in i de element som Andersson lyfter fram – man måste lyfta fram det kreativa med att bygga, det omtänksamma i att dela kunskap i distribuerade hjärnor, kärleken till att bli kopierad och att kopiera, samt det förändrande och vitala elementet i aggregerade fenomen.

Genom att öppet diskutera problem, och patcha dem vid behov, eller som Spinoza hade sagt – genom att tänka adekvata tankar och ha adekvata affekter – har nätpolitiken fantastiska möjligheter att skapa en helt ny politisk era.

Svar till Henrik Alexandersson

HAX ligger som vanligt i framkanten av Brysselrapporteringen och jag blir hemskt glad över att diskussionen om telekompaketet börjar ta fart! Han ställer några frågor, låt mig ge några av mina svar. Hax skriver angående 138/46:

Men den säger också att om detta ändå skulle ske, då får det i vart fall inte ske med mindre än att beslutet fattas av en domstol.
Detta är knivigt. Inte minst som internetfrågorna faktiskt inte faller under EU:s beslutskompetens. Dimensionen medborgerliga rättigheter och rättssäkerhet gör det däremot.

Detta faller tillbaka på vad man tycker om EU generellt. Ska de ha något att säga till om eller inte? Hur mycket ska de reglera? Dock sidoskjuter jag frågan lite – Om domstolar inte garanteras, finns det något alternativ? En inkompetent domstol är ändå en domstol, som har principer och procedurer, som kan skapa offentlig debatt och bilda opinion. Detta ser vi inte minst i fallet The Pirate Bay. Alternativet är fritt-fram-för-hyrsnuten, vilket jag ser som HADOPI-goes-Kafka over again.

Vidare ställer Hax en mycket bra fråga:

166:an (och 138:an) är direkta svar på skit som upphovsrättslobbyn och det fria nätets fiender har smugit in i telekompaketet. Självförsvar, helt enkelt. Så de behövs. Men samtidigt öppnar de dörren för något mycket värre – beroende på vem som för tillfället har majoritet i ministerrådet och Europaparlamentet.

Vill vi att detta skall vara överstatliga beslut? Eller vill vi i vart fall kunna föra kampen mot inskränkningar av nätets frihet i Sverige, även om stora delar av EU i övrigt blir tokiga?

JA! Vem ska annars stoppa Sarkozy? Alternativet är tvärtom, att Frankrike försöker kuppa in HADOPI för hela EU och vi får en överstatlig “three strikes” även i Sverige. EU är en tvåvägsproces där saker ibland kommer från Bryssel ut till medlemsländerna, men ibland kommer de från medlemsländerna till Bryssel och tillbaka till alla medlemsländer.

I grund och botten faller allt detta tillbaka på min Spinozistiska tanke om varför stater behövs. Tillgång till ett oreglerat internet är fullkomligt livsviktigt för att vi ska ha en fri offentlighet. Operatörer kommer inte att garantera detta, inte om de får bygga antimarknader (i detta fall när innehållstjänster och operatörstjänster tillåts sammanfalla) helt oreglerat. Därför är det rationellt att vi säkrar dessa rättigheter, precis som vi säkrar andra rättigheter, genom domstolar och öppna förfaranden.

Medborgerliga rättigheter garanteras inte av marknader. Operatörer måste kunna ställas till svars för vad de gör med internet, och medieindustrin måste kunna ställas till svars för hur de jagar fildelare. Annars hamnar vi i en hyrsnutarnas rovdrift och antimarknadernas monopol.

Läs mer om: 138/46, hadopi, Citizen’s Rights Amendments hos werebuild.eu-wikin, samt hos Erik Josefsson.

Rapport om telekompaketet.se – del V

bild-6

Det går undan i den ircocratiska lobbygruppens huvudkontor gällande telekompaketet. Kika gärna förbi. #telekompaketet på irc.freequest.net. Det finns mycket att göra innan bävningen sätter igång. Och glöm ej att kopiera hela konceptet.

Det svällande Piratpartiet – var är EU-politiken?

När det gäller telekompaketet, den viktigaste EU-frågan inom ramen för Piratpartiets tre fokusområden, ser det ganska tomt ut. Här är lite statistik över hur många gånger telekompaketet har behandlats, kritiserats eller ens nämnts som huvudtema bland några av partiets toppbloggare de senaste tjugo inläggen. Dock finns det bättre resultat längre ned.

  1. Anna Troberg – 0
  2. Opassande – 3
  3. Rick Falkvinge – 0
  4. Christian Engström – 2
  5. Piratjanne – 0

Listan är givetvis ofullständig och utgår från de rss-feedar jag prenumererar på. Jag kan även ha missat något (kommentera gärna). Jag tycker att telekompaketet borde vara den viktigaste frågan, inte bara då den motsvarar Piratpartiets principprogram, utan även då det faktiskt snart är val till just EU-parlamentet. Att den har affekterat mig personligen beror på min starka övertygelse om att bevara fria kommunikationsflöden på nätet, och hatar brute-force-inlåsning på operatörsnivå. Det är så nära censur man kan komma, och ett jordklot som bygger upp gränser mellan människor tror jag inte är rätt väg att gå.

Nu över till guldklimparna som gräver, forskar och gör ett stort arbete (kommentera om ni hittar fler, jag samlar):

Plus alla som har bidragit till WeReBuild-wikin – Fantastiskt grupparbete. Vissa har översatt långa texter, vissa programmerat så att direktiven kan hämtas direkt från EU. Nu finns det till och med en 10- och en 20-sekunders introduktion till telekompaketet. Allt förarbete finns i wikin och får kopieras friare än fritt!

Utanför Piratpartiet finns Le Domain de Anais med färska analyser direkt från kontinenten (win!) och Erik Josefssons ihärdiga och djupdykande infall. OMG-internets är vid den internetionella forskningens framkanter och HAX blixtrar till ibland (även om jag inte håller med om hans analys av operatörer på en “fri” marknad). Även Techrisk har uppmärksammat, samt Nemokrati.

Länka gärna in om du känner någon som inte nämnts men som har skrivit om telekompaketet (eller om du själv har gjort det). Jag ska försöka bygga upp en rss-syndikering av dessa bra bloggar. Här finns nämligen ett helt EU att bygga om…

För internets väl.

Uppdatering: Länk till Amelia Andersdotter (igen, igen) och Leo Erlandsson. *blir glad*

Uppdatering 2: Lisa jobbar stort.