Folkbildningskampanj; medier och politiker

FRA-lagen är ibland svår och komplicerad. No doubt. Men det finns vissa centrala punkter som vi måste trycka på extra mycket just nu när dimridån kring ändringsförslaget ligger tät. Christian Engström har redan börjat med en moderat riksdagsledamot som inte visste om att FRA har undantag i PUL! 

Jag försöker mig på några sammanfattande punkter. Eftersom utbildningsradion inte fullgör sitt uppdrag får vi i bloggvärlden ge oss an lite folkbildning för medier och politiker. 

Visste ni att:

  • Begreppet “trafikstråk” inte finns som vedertagen terminologi. Det är FRA som själva har hittat på det för att definiera sina egna sökmönster och kunna säga att de “skyddar integriteten”. 
  • FRA använder sig av sociogramliknande metoder som gör att enskilda individer är mindre viktiga. Istället analyserar man “trafikmönster”, vilket är lika kränkande eftersom man med hjälp av undantaget i PUL kan registrera sexuell läggning, politiska åsikter osv. i princip fritt. 
  • Det inte är så noga vad FRA får göra eftersom de omgärdas av sekretess. Det relevanta är istället vad de kan göra, exempelvis tvångskopiera all trafik på internet. 
  • Det finns en superbra site – FRApedia – som tillhandahåller gratis information om FRA! 
  • FRAs så kallade “källdatabas” är en spegling av trafiken på Internet. Därför är det inte relevant att fråga vad FRA får söka efter, utan övergreppet ligger redan i att de tänker kopiera information från samverkanspunkter. Tänk kabel, inte sökord!
  • Även den nya lagen innebär samma katastrof för meddelarskyddet
  • Det är kul och kreativt att vara FRAktivist, även om vi ofta är desperata i vårt motstånd mot anti-liberala politiker. 

På onsdag ska jag medverka i en dokumentärfilm om FRA som några lokala gymnasieelever ska spela in. Jag ska lobba för att de lägger upp den på nätet så jag kan skicka länken till våra folkvalda! 

Djävulen under FRAdarn

Förändringarna i FRA-lagen får inte passera ogranskade. Det kommer de inte heller göra. DN och SvD rapporterar att bloggare har hittat en rad frågetecken i lagen. Det är kul att läsa att bloggarna får cred för att sköta den tredje uppgiften att granska statsmakten. Det är även kul att se den perfekta symbios som sker mellan traditionella medier och nya. Begreppet medieekologi som Jakob smittade mig med för ett par år sedan är minst sagt relevant.

Word up till HAX också. Du har rätt – Ge oss det där lagändringsförslaget på (digitalt) papper, så ska vi nog sätta tänderna i det. HAX kallar det grupparbete, jag kallar det distribuerad intelligens. Visst, det tar lite tid. Men det tar tid att titta på TV också. Min hobby är ju ändå, enligt officiellt bekännande, flödesontologisk filosofi.

Kuriosa: FRA Airport var ett kul namnförslag på vad Arlanda skulle kunna heta i framtiden. Det är fantastiskt att se hur dessa tre bokstäver smittar av sig… hoho!

Spekulation om panspektrocismen

Panspektrocism (substantiv, härlett ur eng. “panspectron”): P är det sociala diagram som trängt undan 1900-talsfilosofen Michel Foucaults panopticism. Samtida produkter för upprätthållande av social ordning – så kallade “UniMod”-verktyg och algoritmen sMart® –  är relativt unga företeelser.

Det var först under 2000-talets början som tekniker för universell modulering (omvandling av analoga egenskaper till digital data) och filtrering/sökning (data mining) sammanföll i konkreta tillämpningar. 2022 års Stockholmsfördrag (som föreskriver att alla produkter som säljs i EU måste förses med RFID chip) och diverse biometriska teknologier tillåter oss nu logga alla beteenden; nämnda neurala algoritm (Wal-Marts patent US200880666023) finner mönster och förutsägelser utifrån databanker. P är alltså relaterad till två maskinska fyla, som under 1900-talet aktualiserades i loggar över ip-nummer och betalningsmedel, datoriserad regressionsanalys, samt relationsdatabaser.

P kommer ur begreppet “panspectron” som myntades 1991 av President Manuel DeLanda, som vid denna tid lämnat sin filmarbana till förmån för filosofin. Panspektron blev namnet på den övervakningsapparat (utvecklad av National Security Agency) som fångade in stora mängder data genom avlyssnad radiotrafik. Panspektron var alltså det första övervakningssystem som ersatte en centraliserad, optisk (mänsklig) blick med den distribuerade och spektriska blicken, som även registerar det som är osynligt för det mänskliga ögat.

Ps effektivitet som socialt diagram bygger på dess förmåga att använda nämnda fyla till räffla rum utan inspärrning. På detta vis kan flöden av människor, pengar, artefakter och idéer etc. kontrolleras och föregripas. P skapar även ekonomiska skalfördelar och möjliggör upprättandet av laboratorier genom realtidsövervakning av vardagsbeteenden. Således är P centralt för dagens terroristbekämpning, kreditkortskontroll, logistik, bioinformatik etc.

Dr. Palmås (civilsociolog)

C. Kullenberg (flödesontolog)

Denna text skulle egentligen publicerats i det Gläntas Encyklopedi över framtidsord (ca. 50 år i framtiden), som kommer ut idag. Men den föll bort på grund av tekniska orsaker. Jag har dessutom själv skrivit om framtidsordet fröa/igla (översättning av seed/leech), men jag hittar inte dokumentet på min data. 

Problemet med texten är väl att den i princip utspelar sig redan idag

Nu däremot ska jag till Gläntas fest på Värlskulturmuséet! 

Se även Kalles blogg där “99-tänk” redovisas och läs Copyriots bidrag till encyklopedin där “kopimism” definieras i tidningen. 

Lindberg om kabeln

Camilla Lindberg (fp) uppger till PC för alla:

Vilka är de stora förändringarna?
Det viktiga är att FRA inte får tillgång till all datatrafik. Det går inte någon kabel till FRA och det gör att man inte längre kan prata om massavlyssning. En specialdomstol ska pröva all signalspaning – till och med regeringen måste ansöka om tillstånd. 
Dessutom blir det klart vem som blir FRA:s uppdragsgivare. Tidigare kunde det vara säpo, polisen och migrationsverket. Nu är det klart att det bara är försvarsmakten och regeringen.

 

Vart går då kablarna? Går det kablar överhuvudtaget? Hur sker överlämningen? På hårddiskar, CD-skivor eller annat medium? I Burma är man fortfarande primitiv och jobbar CD-skivor. 

Om det inte går en kabel till FRA (vilket jag hoppas) behöver man verkligen skriva om lagen från början. Det blir nämligen mycket svårt att skapa en “spegling av förekommande trafik” utan denna. Då måste vi ha ett helt nytt begrepp och sätt att hantera FRAs databehandling. 

Eller så går kablarna någon annanstans. En annan myndighet upprättar käll- och urvalsdatabaser. Det gör inte saken bättre. 

Hur ska regeringen hinna utreda allt detta inom några veckor? Is it really raaational? 

 

 

Ingen tjänar på att debatten lägger sig nu

Det är viktigare än någonsin att vi nu granskar varje kommatecken i ändringsförslaget. HAX skriver:

Tolgfors egna tjänstemän påstår – med tydlighet – att sållningen av trafik inte skall ske hos internetoperatörerna. Istället är det staten som skall sköta sållningen. Även om det inte blir just FRA som gör den. Exakt hur det skall gå till är något man jobbar på. Gissningsvis blir det en ny statlig myndighet, som skickar saker vidare efter domstolsbeslut.

Som jag skrev i min förra post finns det minst tre mysterier som måste granskas:

  1. Mysteriet med “trafikstråken”.
  2. Mysteriet med “speciella domstolar”.
  3. Mysteriet med hur kablar kommer att kopplas. 
Visst, vi kan säga att det var en “seger” för bloggarna eftersom regeringen tvingats ta till drastiska åtgärder. FRA-lagen är skadeskjuten och haltar fram. Men vad ska vi med en haltande lag till om den ändå kan göra skada på medborgarna? Det sämsta som kan hända är att debatten lägger sig. 
Uppdatering: Jag oroar mig nog i onödan. Det är ingen som viker här inte.

Liberal katastrof och "trafikstråk"

Jag skriver idag på Expressen Debatt och går ut med en hård beskyllning till de sex folkpartister som mer eller mindre lovade att riva upp. Det är egentligen emot mina principer, men i det här fallet ser jag det som enda utvägen. Mina argument framgår i artikeln, men det finns några olösta mysterier i den här härvan som jag kräver svar på. Låt mig även framhålla att om jag har fel så kommer jag erkänna det och ta tillbaka min beskyllning, men om regeringen inte förklarar vissa punkter så står den fast. 

Det första mysteriet är begreppet “trafikstråk” som används. Det kan inte vara något annat än en dimridå, och nätaktivisterna har redan fattat detta. Detta begrepp finns inte. Tala istället ur skägget med tekniska begrepp. Vad är det för något? Kablar? IP-nummer? Internet är inte ett promenadstråk. Internet korsar varje stråk med ett musklick. Ligger min mejl på stråket? Jag vet skillnaden mellan att ströva på Avenyn och Kungsgatan, men hur vet jag något om Internets?

Det andra mysteriet är “speciella domstolar”. Varför just en speciell domstol? En med begränsad insyn? Med speciellt tillsatta domare? Det håller inte. 

Det tredje mysteriet är varför ingen talar om kablar. Kommer det att sitta kablar hos våra internetoperatörer som går till FRA eller inte? Hur ska brevlådemodellen fungera? Om det sitter en kabel som kopierar all trafike för att sedan göra urvalet så är redan övergreppet genomfört!

Förslaget innebär givetvis förbättringar. Men varför lappa och laga när man kan riva upp och göra om… och göra rätt? Så bråttom kan det väl inte vara… 

Jag är fortfarande inte övertygad och kommer inte sluta granska varje liten del av vad som görs!

(och L-ordet… jag är en principfast pissliberal som endast nöjer mig med perfektion. Jag ser ingen seger förrän dessa ridåer har klarnat.)

Uppdatering: Verkar som Magnus Norell är inne på samma spår (stråk?) som jag. 

 

Folkpartiet liberalerna eller Svensk folkeparti?

Först läste jag om det hos Christian Engström, sen Oscar och därefter Copyriot… sen Rick… och snart hela bloggosfären. Är det så att de 8 folkpartisterna är på väg att förråda de som desperat litade på dem? De som så länge har talat om att en upprivning är den enda lösningen på denna sjuka lag, som oavsettkontrollinstanser” ger en statlig centraldator möjlighet att kopiera all vår internettrafik och genomsöka den?  

Jag gillar inte att skriva denna bloggpost i affekt, men det är enda sättet som jag kan ta mig genom denna dag…

Ni åtta står inför en historisk vattendelare – Gör rätt! Här är mina argument:

  1. Den nya liberalismen, som jag har skrivit om i Aftonbladet, handlar inte om ideologier eller rättigheter. Den handlar istället om hur man agerar och hur man i praktiken gör demokrati. Man kan snacka hur mycket man vill, men genom det personvalssystem som ni förespråkar och med en medial profil som möter en aktiv bloggoffentlighet ligger ljuset på your actions. Nittonhundratalet har sett nog av massrörelser och stora ord. Det är dags att förpassa den Europeiska nihilismen till historikerna och börja bygga en ny väg genom kriget mot terrorismen, en fredlig väg som ger människor den frihet de förtjänar snarare än en misstankens vardag. När motståndet säger “gör rätt”, så betyder det just göra, inte tycka!
  2. Kabelns binaritet och politikens godtycke har jag skrivit om i bland annat SvD. Kontrollinstanser funkar inte goddamnit! Det ger inte förtroende hos medborgarna! Det är det faktum att det sitter en kabel i min internetoperatörs datorer som skickar en kopia av vad jag gör på nätet till FRA som matters! Det är här som den accelererade panopticismen är inbyggd. Jag skrev häromdagen om teknologiska systems irreversibilitet, men det kanske är arrogant av mig att hävda att detta är en nödvändig insikt… Lagar och domstolar laggar bakom faktiska teknologiska system! Därför hjälper det ett dugg om så självaste Fru Justitia skulle vaka över superdatorn och FRA. Lagen skärs som smör av ett glödande svärd och då kommer folkpartiet vara ansvariga för nästa rendition flight, för nästa människa som inte vill uttrycka sig på grund av att varje tangentbordstryckning kopieras till Staten, för att den fria åsiktsbildning och diskussion som Internet har potential till kringskärs och förtrycks!  
  3. Den teknokratiska maktapparaten är inte kompatibel med ett liberalt ideal som tror på människan. The L-word vs. the F-word. Vad är det värt att hålla ihop alliansen, att hålla ihop partiet, när man ändå begår ett generalfel? Sen när blev statsapparaten viktigare än människor i en liberal ideologi? Denna teknokrati, som strategiskt positionerar sig mellan en avvägning mellan valresultaten var fjärde år och the public opinion, som gör “lyssnandet på medborgarna” till en damage control i public relationstermer, är inte en politik jag vill delta i. 

 

Det är inte ni som driver igenom FRA-lagen. Det är ni som väljer om man ska trycka på knappen eller inte, om man ska koppla in kabeln eller inte. FRA-frågan är och kommer alltid att vara binär. Motionera bort den nu, så diskuterar vi hur vi ska bygga ett bättre samhälle utan övergreppsövervakning sen! OK? 

 

Mordets fylogenetik; om enkla förklaringar.

Det mycket tragiska mordet i Kauhajoki har lett till en medieteknologisk reflektion som stundtals är produktiv och i vissa fall är beskyllande och kontraproduktiv. I förenklande medier tänker man ganska lätt i de gamla vanliga banorna om att en syndabock ska utses. För nån vecka sedan drabbade detta Pirate Bay, men som tur var fördjupades diskussionen avsevärt. Hur blir det då i det Finländska fallet? Jag tror att vi kan lära oss mycket från Karls teori om smittor som intensifikatorer av tankefigurer, som i undantagsfall kan ha suicidala konsekvenser.

Men först en presentation av det konventionella containertänkandet som vi har plågats av (åtminstone) sedan Motorsågsmannen förbjöds på VHS:

Martin Grann i SvD:

Jag tror att Internet har utomordentligt stor betydelse i sammanhanget. Internetkulturen är mycket utbredd bland yngre generationer på ett sätt som lätt kan underskattas av samhällets beslutsfattare (som ofta tillhör en äldre generation). Det är förstås ingen lösning att “stänga ned Internet”. Vi måste hitta ett förhållningssätt och andra angreppsvinklar, nya sätt att möta helt nya problem.

Vad är en ‘Internetkultur’? Kan verkligen datorer som kopplas samman ge upphov till dramatiska beteendeförändringar där våld är den springande punkten? Nej, knappast. Internet innebär många kvalitativa förändringar för hur innehåll kan distribueras, men att det skulle innebära så pass fundamentala påverkansfaktorer att man skulle kunna härleda massmord från youtubesurfande är minst sagt långsökt.

En bättre förklaringsmodell är den som inte tänker medieteknologi, utan snarare mediestrategi. Sven Å Christianson i DN:

– Exponeringen i medierna blir den ultimata bekräftelsen för de här personerna. Då blir de någon, de blir världskändisar, oförglömliga, de går till historien. Det finns en oerhörd effekt i denna uppmärksamhet som man som gärningsman söker och självklart är det också andra som ser det här, säger han till DN.se.

Men inte heller detta håller riktigt. Det är snarare intressant som en analys av hyenajournalistiken som präglar kvällspressen. En kvalitativ skillnad är att dessa verkar ha fått större delen av sina bilder från youtube och gjort gärningsmannen till en kändis i en hel världsdel. Gratis användargenererat material som säljer lösnummer… it rings a bell.

Men inte heller detta håller. Fifteen minutes of fame i all ära, men det är återigen långsökt när det gäller suicidala massmord. Jag tror att det finns mera komplexa förklaringar (dessa gillas dock inte av medier).

Vapen, disciplinära samhällsformer, polisiära metoder, och mikrosociala processer (ex. mobbing, utfrysning, konkurrens) formerar institutionella processer vars kraft ej är att underskatta (trots att många tror på en genommedialiserad postmodernitet styrd av diskurser). Om det är något maskiniskt fylum som ska förbjudas är det de krutbaserade projektilvapnen. Det finns en perversliberal tanke i vissa länder om att man har rätt att äga vapen för att försvara sig. Denna väg har vi inte valt i Europa och många andra länder utan istället att staten och polisen ska få ha våldsmonopolet, även om vi i Sverige har fett med vapen bland folket. Detta monopol sköter de föga bra när det kommer till vapenexport och krig. Men det är inte riktigt fallet här.

Jag ser mycket tydligt hur vi bör ha fria kommunikationskanaler, men jag har mycket liten förståelse för att vapen ska vara en mänsklig rättighet.

Uppdatering: Copyriot om varför upphovsrätten blir bisarr i fall som dessa.

Motionera bort lagen nu!

Om man ska sammanfatta mitt centrala argument i FRA-debatten så lyder det: Stoppa lagen innan kabeln kopplas in. Det är väldigt enkelt och helt kompromisslöst. Detta har jag upprepat vid flera tillfällen både i denna blogg och i nationella medier. Således faller jag under kategorin av materialister i Copyriots terminologi. Jag accepterar denna beteckning. Således finns endast en sak en integritetsälskande politik kan göra.

Motionera bort lagen nu! Inte i december eller januari. Den kan inte träda i kraft eftersom det stjälper en historiskt grundad insikt om irreversibla teknologiska system! 

Exempelvis kan jag bara på rak arm ge två akademiska avhandlingar som mina kolleger har skrivit. Mathias Klangs Disruptive Technology, som visar hur juridik och reglering stöter på patrull när stora teknologiska system rullas ut,  och Lena Ewertssons The Triumph of Technology over Politics? som problematiserar hur satelliterna deterritorialiserade det nationella public-servicemonopolet så att politiken till slut inte kunde reglera en utvecklingslinje. De finns båda som pdf att ladda ned och borde vara obligatorisk läsning för den som vill fatta ett grundat beslut i FRA-frågan. Man kanske får tänka lite, det är jobbigt, men i det här fallet handlar det om our fucking cables! 

Isobel varnar för att det vore just snyggt om det blev en Ooops we did it again… Det får inte hända. Lägg motionen nu och låt rösterna falla i demokratins namn!