Om FRA och undantaget i PUL

Vad är det FRA ska göra med vÃ¥r internettrafik egentligen? I riksdagsdebatten var detta en kärnfrÃ¥ga. De som föresprÃ¥kade lagen sade saker i stil med “Inte ska FRA spana pÃ¥ vanliga människor, de leter efter hot och har väldigt avancerade sökbegrepp. De ska inte spana pÃ¥ allt, det är omöjligt”, medan kritikerna inte alls höll med, utan sÃ¥g risken i att känsliga personuppgifter, sÃ¥som sexualitet, religion och politisk tillhörighet kunde hamna i register.

Enligt SOU 2003:34 så ska de garanterat in i register. Och allt ska in i FRAs system. Emina började gräva i utredningen (del 1, del 2) och det finns en del intressanta saker att finna. Låt oss (signal)spana in några väl valda citat:

Enligt förordningen får känsliga personuppgifter såsom uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv inte utgöra ensam grund för behandling. Behandlas uppgifter om en person på annan grund får
uppgifterna dock kompletteras med sådana känsliga personuppgifter, om det är nödvändigt för syftet med behandlingen. (s. 109)

Alltså, om det anses nödvändigt att veta om någon är muslim, gay, förkyld och medlem i facket, så får detta sparas hos FRA. Dessa får vidare:

Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en internationell organisation endast om utlämnandet tjänar den svenska Försvarsmaktens informationshantering i militär underrättelse- och säkerhetstjänst, statsledningen eller det svenska totalförsvaret och inte är till skada för svenska intressen. (s. 110)

Vi har ju goda informationsbytesavtal med USA till exempel. Men det är väl ändå inte så att det där som finns i FRAs dator sparas, eller:

Personuppgifter som behandlats enligt förordningen skall gallras senast tio år efter den senaste införda uppgiften om den registrerade. Om det finns särskilda skäl får dock uppgifterna stå kvar under längre tid. Riksarkivet får, efter samråd med Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt, meddela föreskrifter om att uppgifter som skall gallras får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. (s. 110)

Men är det verkligen sÃ¥ att allt ska in i datan? Eller är det bara sÃ¥ att den tokige akademikern ropar panspektron för att det är ett klatschigt ord? “pan-” betyder just allt, och spektrum är det kontinuum av information (i det här fallet) som görs sökbart. SÃ¥ledes:

Inhämtning sker såväl utan urval som enligt särskilda sökkriterier. Ofta sker inget urval vid inhämtning genom signalspaning, varför databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är på så sätt en spegling av förekommande signaler. (s. 130)

Istället för “spegling” kan man ju likaväl säga kopia, eftersom det rör sig och bits and bytes och inte ljus. Sen är ju frÃ¥gan om man kan kalla data för signaler, men det är ju en annan femma. Ur denna spegel av Internet kan man sedan tillverka dividueller, eller, upprätta och fastställa individer genom kriterier, definitioner och sökbegrepp.

Sökorden som används kan då vara t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma. (s. 130)

Det ligger i sakens natur. Det rena mjölet har etniskt ursprung, politiska Ã¥sikter och kan vara känsligt. Men sÃ¥ länge det är rent…