Uppdatering: Detta inlägg skrevs före Telia backade.
Jag hatar Spotify.
Länge har jag försökt dölja detta, eftersom det har haft karaktären av ett småaktigt hat. Efterfester har utmynnat i trängsel vid en laptop där trettiosekundersintrona har haglat endast för att avbrytas av reklamen. Då och då har jag fått fåraktiga kommentarer om att Spotify nu allt har löst problemet med fildelningen, som om det skulle finnas en lösning?
Jag har tigit mig igenom populistiska politiker som sett Spotify som en flaggskeppslösning som “passar alla”.
Men jag har tigit om detta fram tills nu. Mest för att undvika de aggressiva utfall som Spotifisterna kastar till höger och vänster omkring sig. Jag har tigit mig igenom oskicket av att folk pejstar spotifyplaylistor i chatrummen och att jag en söndag fann filen spotify.dmg i min downloads-mapp efter en fest.
Allt detta skulle jag kunna förtränga till en knuten näve om det inte vore så att Spotify tillsammans med Telia bryter ny mark i en riktning mot att SABBA INTERNET!
// start Anton Abele remix //
Jag läser i tidningen idag, att Spotify ska få prioriterad trafik i Telias mobilnät. Detta eftersom Spotify behöver så mycket kapacitet för att föra över filerna. Om ditt vanliga internetabbonemang förbrukar den månatliga mängden data, kommer du kunna fortsätta lyssna på Spotify, utan begränsningar i hastighet. Prioriterad trafik! I ett nät! Har ni hört!?
// stop Anton Abele remix //
Exakt vad Telia gör: En (1) tjänst, får prioriterad trafik i ett nät. Det handlar inte om att skydda nätet mot spam, tekniska hinder eller attacker, utan att på ett mycket effektivt sätt låsa in användarna (Telia och Spotify föredrar att kalla dem “konsumener”) mot en distibutionsform för “digitalt innehåll”. Detta är skapandet av en antimarknad, och första steget mot kabel-tv-nät. Internet upphör att vara internet, och går sakta men säkert mot ett nät av tjänster.
Den naive (marknads)liberalen säger då genast: “Om inte konsumenterna vill ha denna tjänst kommer den inte att bli långvarig på marknaden. Ser du, det där sköter marknaden själv”.
Nej, det gör den inte. Marknaden finns inte! Allt som finns är en heterogen topoligi av katedraler och bazaarer. Marknader finns inte, de skapas, på samma sätt som antimarknader skapas.
Både Telia och Spotify har i flera bemärkelser marknadsställningar som knappast kan sägas vara konkurrensutsatta. Telia står i en historisk monopolställning när det kommer till tillgången till vår infrastruktur. De står även som enda Tier 1-operatör för Sverige, och levererar därmed mycket stor del av den trafik som passerar utanför gränserna (med en kopia till FRA).
Spotify lierar sig med samma katedrallobyister som förhandlar om ACTA, även om artisterna givetvis protesterar mot detta.
Poängen är inte att utmåla varken Telia eller Spotify som onda här. Snarare är mitt uppsåt att peka på en utveckling som inte alls är bra för det nätneutrala internet som vi känner det idag. Kopplingen mellan TJÄNST och NÄT måste separeras. Vi kan inte bygga ett internet så att det är till för att leverera vissa tjänster. Då är det ju inte längre internet, eftersom ett paketswitchat TCP/IP-nät i sitt ursprungsläge inte bryr sig om vilka tjänster, protokoll eller portar som används.
Att bygga nät med tjänster som utgångspunkt blir ett fusktbygge. Det måste vi i så fall bygga om. Men nu är det faktiskt så att vi inte behöver bygga fel från första början. Vi har ett nästintill helt neutralt internet i Sverige, varför börja med felkonstruktioner nu? Vad är det som är så himla fel på det nät vi har idag?
Eller så är det inget fel på de nät vi har idag. Utan snarare är det så att vissa stora aktörer snarare tar bakvägen till profit, hellre än att bygga ut infrastrukturen och sälja fint nät.
Vad säger de politiska partierna om detta? (jag frågar som potentiell väljare).
oj, värt att INTE börja tänka world-wide darknet menade jag. Snarare tänka redundans och multiplicitet. Ta andra vägar om några skiter sig osv.
En fundering; har någon koll på detaljerna hur detta kommer att ske? Motorn bakom spotify utnyttjar streaming via “standard”protokoll (http [port 80], https [port 443]) men visserligen även en “icke-standard”port [port 4070] för mobila inloggningar (telefoner etc.) Dessutom sker delar av streamingen P2P – dvs. man har delvis de-cenraliserad distributionen till end-users: förmodligen för att spara just bandbredd och minska fördröjningseffekter.
Det är även därför delar av musiken lagras lokalt på hårddisken (för vidaredistribuering och för eget bruk). Så frågan är om telia helt enkelt “tunar” QOS (Quality of Service) för http/https – precis som man gör med voice-over-internet-protokoll (för att minimera fördröjnningsförluster jmf. med protokoll som är mer “robusta” och inte behöver lika mycket “kräm”). Då blir konsekvensen en bredare motorvägsfil för all HTTP(s) och/eller HTTP-baserad streaming utöver Spotify.
Eller är det bara “initialtrafiken” och datat som inte finns P2P – mellan peer och spotify-serverpark som “tunas” via QOS?
Eller inför Telia QOS mekanismer som “känner” av om packetinnehållet (TCP-DATA) i TCP/IP-paketet är spotifydata? Har inte själv “sniffat” spotifydata, och vet inte om data:t på något sätt är märt (kan inte göra experimentet förnärvarande: sitter Wireless)…
heiti: möjligheten att piggybacka på spotifytrafiken här är tydligen inte så stor. Får gärna utforskas vidare.
men det vore intressant att kolla närmare på hur dealen funkar rent tekniskt. Det lär inte vara den sista av detta slag.
Det här är off-topic, jag vet, även om det anknyter till darknet-diskussionen, men jag är för trött just nu för att leta upp ett inlägg med relevant ämne att posta den i:
Jag har sett i bloggstatistiken att det dimper ner besök från Storbritannien ibland där det står i klartext vem som äger anslutningen. Slutanvändaren alltså. “Mr Name Name” eller “Mrs Name Name”. Känns jävligt obehagligt, för deras skull. Är det en nödvändig praxis (pga lag) i UK att man avslöjar IP-adressen ända inpå skinnet/ytterväggen i vissa fall?
Inte för att jag känner till något enda dugg om det tekniska i detta, men här i Sverige blir det väl sällan så nära träffar som ens i samma stadsdel? Det tycks som om Telia och andra operatörer filtrerar infon som skickas till “den som frågar” så att det aldrig visas mer än anslutningarna någon eller några punkter bort från användaren. När jag ser mina egna besök på webbsidor som har en publik IP-loggning står det t ex ALDRIG rätt ort, utan oftare någonstans i Storstockholm eller Mälardalen, och kanske t o m Skåne eller Blekinge. Det är såklart illa nog, när man besöker ställen som får besök av Sverige två gånger om året – och då vet alla att det är jag…
Alltså, jag blir helt rörd av den fantastiska diskussionen i den här tråden! Jag läser den upp och ned flera gånger och ska nu ta och sammanställa lite syn(pro)teser!
Det kan vara så att vi kanske måste hitta ett nytt begrepp som ersätter “nätneutralitet”. Vi har redan påpekat den inneboende platonismen i detta begrepp, och erfarenheterna med att försöka definiera detta ligger allt för nära Lagen.
Jag tror att vi måste bygga djungelns mikrotaktik! Det är dags för mig att öppna textredigeraren och torrblogga järnet!!!
Det har aldrig varit så kul att blogga som när kommentarstrådarna exploderar på det här sättet!
Maria: Standard hos de flesta ISPar är att inte koppla samman IP-nummer och identitet. Annat är det med domänregistreringar, där man ex. lätt kan se att christopherkullenberg.se är reggat av mig (who would guess). Fallet med de UK-baserade IP-numrena låter minst sagt skumt…
Däremot kan man positionera IP-nummer ganska väl med IP-geolokalisering. Men de är mycket inexakta, i jämförelse med den trafikdata som ex. en mobiltelefon genererar.
Pingback: Intensifier — Kan vi bygga egna Internät?
Instämmer med Chris, hann inte hunnit läsa förrän nu, men Marcus, monki, Heiti: Fantastiskt att se ert sunda, konstruktiva tänkande! Och framför allt att ni främjar intresset för hur tekniken fungerar och skulle kunna fungera. Som med så mycket annat i världen/samhället blir jag ju mer jag tänker på det här alltmer otålig att veta exakt hur teknologin ser ut.
monki: “Vad som vore intressant att diskutera, men som den här tråden kanske inte är rätt plats för ett möjligt framtida scenario där vi å ena sidan har ett städat och filtrerat höghastighetsnät där 3d-video streamas från den senaste tjänsten och parallellt med detta ett fritt nät, men som går genom så många krusiduller, uråldriga kablar, svaga radiosändare och ihoptejpade lösningar att det i stort sett endast funkar med text, på sin höjd väldigt lågupplöst bild och video.”
Det är nog ungefär den här bilden jag (och många andra) länge har haft av nätets framtid. Jag har varit orolig för den, pga. tankar i stil med “då kommer ju majoriteten av världen tappa den demokratiska potens som internets genesis var ett löfte om”. Men naturligtvis är det naivt att tro att ett så enormt rum skulle kunna undvika att räfflas, och vad jag kanske börjar fatta nu är att det “ihoptejpade” nätet faktiskt skulle kunna vara till för det glansiga, dyra nätets skull – för att hela tiden bidra till det och göra det bättre. Alltså inte en elitism, utan en omsorg. Att det lilla nätet finns där just för att redundansen, glädjen och frihetskänslan därifrån ska kunna generera frihetssmittor som kan sprida sig i det stora nätet.
För vad är det egentligen som skiljer en hacker från en ingenjör? Lulz såklart, men också värderingar och ett engagemang som når bortom cash. Om vi förr förlitade oss på engagerade jurister (t.ex. Dennis Töllborg, Erik Josefsson) för att värna om vår frihet, kommer vi i framtiden att förlita oss alltmer på en hacker-krigsmaskin.
Därför är jag väldigt spänd på att se vad vi kommer att se för lagar som rör “kriminellt” beteende på nätet. Men det kommer nog senare, när vi har blivit lite mer direktuppkopplade än idag.
Nu ska jag läsa den mycket efterlängtade bloggen om hur man bygger sin egen hjärnbark.
Eftertanke – möjligen skulle anslutningsnamnen “Mr Name Name” från UK kunna ha att göra med att det inte är vilka privatpersoner som helst i de fallen, men är datakunnigt folk, och att dessa eventuellt har egna företag under sina personliga namn, och att detta kan synas på hur deras IP-adresser hanteras i något system – om uppkopplingen är beställd i företagets namn? Men det är lite skumt, integritetsmässigt, om ensamföretagare blir uthängda i IP-loggar när de surfar, privat eller i arbetet! Det är ju skillnad om det kommer in en besökare i bloggstatsen som markeras som “Kungliga Biblioteket” (då gissar jag iofs att det är Copyriot, den ständigt biblioteksarbetande typen!) eller “Svenska Akademien” (vem farao är det som söker på Gullbergs dikter därifrån?) eller något företagsnät som anges med namn.
Sponsra inte spotify ens med reklamlyssnande! Gå in på andra tjänster så som grooveshark.com som är gratis och reklamfritt i mozilla med Adblock på.
Chris et al: Är “redundans” ordet vi behöver? Ordet som fångar internätens essens, den kvalitet som måste bevaras för att vi öht ska kunna fortsätta tala om internät? #paulbaranftw
Pingback: Spotifysamhället II « Skumrask
Mina egna funderingar om samma sak:
http://fredrikedin.wordpress.com/2009/11/26/spotifysamhallet-ii/
Pingback: Nätneutralitet, del 2. « maloki
Pingback: Marie & Egil till Riksdagen » Blog Archive » Nätneutralitet, del 2
Hm, jag fick en kommentar där det påstås att Comhem slutit ett avtal med Youtube om att garantera hastighet vid användning av den tjänsten. Oklart exakt vad de gör, men någon typ av prioriterad trafik måste det ju handla om. Det är ju lika galet som Telias (nerlagda?) planer hursomhelst: http://hannes2peer.wordpress.com/2009/11/26/orka-att-inte-koppla-in-kablarna/#comment-346
Står ju på IDG idag att Telia INTE kommer prioritera någon Spotify.
Bo: Ja, bloggposten skrevs innan Telia backade
Ok, ser nu att E-mannen även kommenterat på denna blogg, men i nästa inlägg.
Pingback: Katedraler och bazaarer ‹ Perky Nipples – Safe for work
Pingback: Googlenet as we know it « >> hannes2peer
Pingback: Spotifykatedralen, panem et circenses | Isak Gerson
Pingback: Intensifier — Buzzwords del 2; 2009 års nätpolitik.
“Efterfester har utmynnat i trängsel vid en laptop där trettiosekundersintrona har haglat endast för att avbrytas av reklamen.”
Jag antar att det du kritiserar är det faktum att Spotify har reklam, för “festmusikproblemet” har varit detsamma i 60 år. Det eskalerade förvisso när folk skaffade enorma mp3-samlingar och folk bytte låt hela tiden. Till och med på fester med endast CD eller LP byter folk låt stup i kvarten. Således är Spotifylyssnandet bara en variation på ett äldre beteende, möjligen med den skillnaden att utbudet är oändligt mycket rikare än gemene mans mp3-samlingar. Och just detta kanske kan få folk mer benägna att vilja prova tjänsten på just fester. Smart festfolk köper för övrigt ett dagspass för 9 kr och slipper reklamen…
Joe: Tack för kommentaren. Hur musik spelas på fester tycker jag är speciellt intressant. Med Spotify sker något speciellt intressant, musiken är inte begränsad till skivsamlingen, utan (nästan) allt finns där för vem som helst att spela. Detta medför ofta att musiken blir “demokratisk” eller att människor turas om att spela sina favoritlåtar.
Pingback: Intensifier — #voddlergate och spotifytillståndet bräcklighet
Pingback: Intensifier — Nätneutralitet, del 445688302
Pingback: Intensifier — Om nätneutralitet
Pingback: “Internet är redan trasigt” » Marcin de Kaminski
Pingback: Applicerad ontologi del III – Flödesontologi och internetflöden : Filosofibloggen