Internets är sammankopplade distribuerade nätverk för (informations-)paketswitchning. Det har sin styrka i
- en inneboende redundans
- möjligheten att utbyta nästan vilken information som helst…
- …mellan mycket olika system för reproduktion av information
- en nästintill outtömlig potential att byggas ut genom tillägg av nya heterogena element
(- mer? Ska något om nätneutralitet in?))

Konflikter mellan nät och antinät kan då exempelvis handla om den grundläggande skillnaden mellan att utforska och att söka eller kanske snarare mellan att upptäcka och finna (den som kan sin d&g kan jämföra skillnaden mellan map och trace). Det är ingen slump att Google börjar som en sökmotor med ett användbart filter, eller att en sådan går att “sälja” och grunda tillväxt på i högre grad än ett upptäckarverktyg…

Att investera i (överlägsen) serverkapacitet kan också vara ett sätt att bygga ett antinät. Detta har betydelse för sökmotorn Google, men är också en starkt bidragande orsak till att Gmail är så populärt (1 Gb lagringskapacitet snyter inte vem som helst ur näven). Nätet vill ju jobba redundans, vill hålla informationen i rörelse, splitta upp den – inte lagra den i någon enskild punkt. Denna centralisering som kommer sig av servertänket förenklar också för olika brott mot “nätneutraliteten” och ger en något snedvriden tillgång till användbar metadata hos antinätet.

Kan man tänka så här? Går det att bygga vidare? Nu exemplifierar jag väldigt mycket med Google, och det är säkert orättvist på många sätt, så just det behöver man inte haka upp sig på…

Ännu ett exempel på att Google har blivit för stora för att ställa sig bakom en enhetlig ideologi. Dels att deras VD kommer med ett sånt här starkt uttalande om att “har man något att dölja kanske man borde upphöra med det”. Troligtvis kommer han från en annan företagskultur än den som har frodats på google. Sen handlar det också om att företaget inte är en isolerad enhet. Det går att tro på “don’t be evil” hur mycket man vill men det hjälper inte mycket när patriot act kommer och knackar på dörren.

Skärpning

1. Det vore helt otroligt om ett företag av Googles storlek kunde upprätthålla en prinicpiell stringens i alla de handlingar och uttryck som på något sätt kan associeras med Google. Ett företag är inte en enhetlig kropp utan en dynamisk sammansättning, en komposit av ständigt föränderliga heterogena element, vars organisation och utvecklingslinjer hela tiden ritas om. Google är inte någonting, utan blir kontinuerligt till.

Etherpadgate kan lika mycket vara ett tecken på fragmentering av Google, en uppsplittring i olika ideal och utvecklingsvägar, som ett infångande och homogenisering av nya tjänster och aktörer.

2. Därför är det inte en fråga om vilka principer som Google(s ledning) vill att Google ska stå för, och huruvida enskilda handlingar verkligen följer dessa principer. Det intressanta är hur Google fungerar, vad Google gör – hur Google utvecklas (till exempel om det nu inte fragmenteras snarare än homogeniseras) och hur detta påverkar den ekologi (bl a nätet) där Google verkar.

Ett antinät är ju inte nödvändigtvis detsamma som en sugig tjänst och despotiska businessmetoder, precis lika lite som en antimarknad måste vara ett “hjärtlöst” företag som går över lik för att kränga sina crappy produkter. Det är bedrägligare än så, och därför är det viktigt att försöka analulzera hur man känner igen ett antinät.

3. En antimarknad är historielös. Den framställer sig själv som blott en aktör på marknaden, som att marknaden fanns obereonde av den, och som om antimarknaden själv hade uppstått oberoende av marknaden.

Det är viktigt att förstå att en marknad inte är något abstrakt, utan något väldigt konkret: Ett rum, en plats där ett faktiskt utbyte sker, av faktiska varor och tjänster, mellan faktiska entiteter (företag, organisationer, enskilda människor). Alla dessa flöden och organiseringar av flöden utgör den faktiska marknaden – som i olika grad kan präglas av antimarknader.

En antimarknad är också något konkret. Den består av en eller flera faktiska entiteter som överkodar – manipulerar eller modifierar – marknadens utbytesmekanismer, så att de följer/uppfyller antimarknadens egen tillblivelselogik. Antimarknaden ackumulerar alltså, växer till, blir till, inte genom att “neutralt” koppla in sig på ett förbipasserande överflöd, utan genom många små antimarknadsmanövrar – taktisk lagerhållning, lagerdumpning, uppköp av konkurrenter etc. Dessa medel är inte alls nödvändigtvis vare sig olagliga eller omoraliska. En antimarknad är inte ens med nödvändighet förkastlig, men den är alltid en fråga om fördelning av makt. Den existerar alltid på bekostnad av något, ett fritt utbyte exempelvis, utrymme för experimenterande etc.

Ett antinät fångar på samma sätt in (territorialiserar) en delmängd av nätets funktioner och kodar om dem – kopplar dem, dirigerar dem, kanaliserar dem, räfflar dem – så att de verkar för antinätets tillblivelse. Överkodningen får nätets tillblivelsemöjligheter att gravitera mot antinätet.

4. Vi måste alltså fråga oss: Hur fungerar Google, eller Googles olika fragment, i relation till begreppen nät och antinät?

Låt oss fokusera på att det är bra nyheter helt enkelt.